Hett och vett på BETT

Nu har BETT-mässan kommit och gått för 2016 och det skrivs en hel del om det i sociala medier, både gott och ont kring nyttan och värdet av att åka iväg på en sådan konferensresa. Här kommer  mina iakttagelser och funderingar kring vad vi har med oss tillbaka till Malmö.

Många av våra skolor var representerade både från lednings- och pedagogsidan. När jag ser och hör hur lyriska pedagogerna är på vägen hem kring hur de inte bara ska implementera sina nyvunna kunskap i sina klasser utan också dela med sig av dem till sina kollegor så blir jag varm inombords. Vi har så skickliga pedagoger i Sverige och att de kan få lyftas och engageras genom att under 3 dagar möta input av olika slag har satt tankar, idéer, planeringar, nätverkande och blickande mot hela nya vyer i omlopp hos dem. Detta kombinerat med de framsynta och ambitiösa skolledare de hade med sig så kommer all den kunskap som skapades på vår resa att förvaltas och distribueras väl.

För mig har de stora vinsterna varit att få chans att fördjupa mig ytterligare i hur programmering kan implementeras på ett smidigt sätt i våra skolor. Jag har inte bara lyssnat på människor som arbetar med att ta fram produkter som främjar datalogiskt tänkande av alla de slag, utan också pratat med flera av dem, en del ser jag tydligare nyttan med än andra i det här skedet, men jag vill ha ett öppet sinne för att kunna reflektera vidare och prova alla möjliga produkter innan jag börjar nischa mitt tänk. Jag har vidare lyssnat på pedagoger och rektorer som arbetar med det i sin dagliga verksamhet redan och vilka framgångsfaktorer de har hittat. Carl Heath, Miles Berry, Phil Avery från Bohunt Education och , Att lyssna på forskare som brinner för det de gör, som tror på det de gör och som med glädje förmedlar detta till andra och delar med sig sprider idéer till oss som växer och utvecklas i vår egen miljö.

Carl Heath forskare på Interactive Institute berättade första dagen om hur vi kan tänka i en miljö som skolan kring görande. Vi behöver göra. Göra, göra, göra. Skolan är ett komplext system och vi behöver skapa processer för förändring för att vi ska förstå de sammanhang vi har runt omkring oss. Andra dagen hade han workshops kring programmering - hands-on. Han berättade om två flickor som skickade upp en väderballongssatellit i rymden; läs mer här:
http://www.geekwire.com/2015/two-seattle-girls-launched-a-balloon-to-the-edge-of-space-this-weekend-and-have-the-video-to-prove-it/

Sugata Mitra professor vid Newcastle University är speciellt känd för sin forskning "Hole in the wall" och han pratade om Skolan i molnet - då han ville göra tekniken tillgänglig för alla genom att vi skapar plattformar online. Han talade också om framtidens pedagogik, som även om lärarens roll var viktigare än någonsin, så beskrev han en pedagogik som i dagsläget kändes främmande för mig men som vi kanske en dag måste anpassa oss till, hur orimligt jag än kände att det kunde vara - att läsning och skrivning inte längre skulle ha någon betydelse bland annat. Det finns inte i min värld att det skulle förlora betydelse, men han ser andra trender än jag gör och än så länge är det en hypotes - det kan ju stanna vid det.

Sam Morris, Global solution Education arkitekt för Lenovo,  talade om sin tankekarta som han brukar använda om hur vi använder verktygen. DEt viktiga är inte ATT utan HUR. Han talade om pedagogens viktigare än någonsin men förändrade roll som närvarande vuxen för han sade: "The children should not be left to a screensized world."

Miles Berry, huvudföreläsare och ämnesansvarig för Computing Education på Roehampton University i London,   talade om att programmering handlar till stor del om att våra elever ska förstå den värld de växer upp, om vilka kraftfulla idéer som föds hos de unga när de får skapa och vara delaktiga i att utforma sin egen framtid. Att bygga upp det datalogiska tänkandet är viktigt så att eleverna förstår att det handlar om vad som händer i våra tankar/ideer innan vi provar att göra. Tankesätten är enormt viktiga att utveckla så att vi går från fast till växande (growth mindset) som skapar en kärlek till lärande. Vidare sade han att det är för sent att börja i högstadiet då det handlar så mycket om att öppna upp för tänkande och att tänka utanför boxen. Han talade också om att i England börjar man att läsa kod innan man får skriva kod för där är en progression i det och det är viktigt att börja i rätt ände så att man får alla med sig för programmering är på riktigt, i autentiska situationer OCH är för alla.

Phil Avery från Bohunt school fick verkligen igång mina tankar - han talade om "keystone habits" och menade på att om vi verkligen inventerade var elevs nivå så kan v tillsammans med dem hitta deras keystone = en nyckelfaktor som de kan förändra och när de förändrar den så kommer de av egen vilja att ändra även fler tillhörande saker utan ansträngning. Jag började då fundera på: Vilka är dessa nyckelfaktorer? I vilka situationer? Hur identifierar vi dem?

Själva BETT-mässan imponerade med sitt utbud, sina variation och sin struktur så att jag kunde välja område att fördjupa mig i: det som hade med programmering att göra fanns i ett avgränsat område, andra områden var tex för de äldre och yngre eleverna,

Jag var och lyssnade på en föreläsning om Micro:bit som alla elever i årskurs 7 i England ska få av BBC. Om man Twittrade om dem när man lyssande så kunde man vinna sin egen Micro:bit - och det gjorde jag!! Jippi! Så snart jag har den i min hand så kommer jag att börja testa den. Miles Berry talade också om den och om hur den uppmuntrar eleverna till att skapa, skapa och skapa efter eget huvud. Det finns en hemsida där de har lagt ut en mängd material som är kompatibelt med Micro:bit där du både lär dig blockprogrammering och att skriva kod: https://www.microbit.co.uk/ Det bästa är att alla får använda den sidan och du behöver inte ha en Micro:bit för att genomföra dem heller.

• Läs mer här: Next steps for the BBC micro:bit

Avslutningsvis kan jag säga att det kändes bra att få mina tidigare resonemang här på bloggen om lärarens viktiga roll i den digitala utvecklingen inte bara bekräftade utan också förstärkta då jag om något, kände att jag har inte understrukit den tillräckligt mycket. Vi behöver arbeta mycket med våra enormt duktiga och kompetenta lärare och stärka dem i den nya digitala rollen de mer och mer behöver växa in i.

Saknade jag något på BETT? Ja, något om internationalisering, som finns med i alla styrdokument, både nationella och internationella. Mer av det nästa år tycker jag.

Det som för mig var "hett" och som ingav mest "vett" på årets BETT ,var i slutändan nyttan av programmering, hur viktig pedagogen är i detta sammanhanget, pedagogiken, att vi måste VÅGA misslyckas det är i de situationerna vi lär mest - fail to sucess - och det lilla kretskortet - Micro:bit.

Det är dags att börja GÖRA nu - "Don't try - DO"

Hacka din praktiska teori

Karin Nygårds har haft i uppdrag att hacka läroplanen läs mer på hennes blogg: Hackad läroplan

för att möta detta tror jag att ett stort steg på vår egen väg dit är att vi, var och en av oss, "hackar vår egen praktiska teori". Med det menar jag att vi sätter oss igen och tittar med helt andra glasögon på den, precis som Karin gjorde med LGR11,  men vi gör det istället på vår egen praktiska teori. Jag är då övertygad om att vi kommer att hitta naturliga ingångar till de digitala verktygen som passar oss själva, som vi känner oss bekväma med och som kommer att förenkla, fördjupa, effektivisera vårt arbete samtidigt som det ger eleverna ett fördjupat lärande där de själva kan ta ansvar för sitt eget lärande och öka sin motivation. Det blir också en ständigt förändrad lärandeprocess för oss själva där vi hela tiden göra nya upptäckter. Så spännande!!

Vår egen praktiska teori är ett levande material som ständigt förändras allteftersom vi själva förändras och en utopi hade ju kanske varit att läroplanen hade varit lika flexibel den men nu är det inte så utan istället kan vi anpassa vårt förhållningssätt och våra redan fungerande metoder och förbättra/anpassa dem tillsammans med de digitala resurser som finns runt omkring oss. På detta sätt kommer vi djupt in i läroplan, vi arbetar med perspektiven, EU:s 8 nyckelkompetenser, 21st CLS, och MIK bland andra viktiga dokument vi behöver förhålla oss till.

Jag har börjat titta på min nu och det är ett intressant arbete måste jag säga. Jag kan lägga ut min sedan så kan ni titta på den - jag vill bara hitta ett digitalt verktyg som kan göra att det blir en tydlig presentation.

Instructables - ett användbart verktyg

Instructables är ett spännande verktyg att arbeta med i många sammanhang. du använder det till att skapa tydliga, strukturerade och tilltalande instruktioner med. När du har skapat en så gör du den publik och delar med dig av den och du kan kan också ta del av en outsinlig mängd av andras Instructables och använda dem. Kom ihåg upphovsrätten och att tala om vems Instructable det är du använder dig av. Här är en som jag har gjort som handlar om en övergripande planering kring hur man kan arbeta med programmering över en lång tid med tips på övningar och websidor:

Börja arbeta med programmering

Sökmotorer för yngre elever

Dags att gå tillbaka till vikten av att arbeta med olika slags sökmotorer. Den digitala utvecklingen går enormt fort, svindlande fort faktiskt. Brynolfsson&McAffe (2014) har i sin bok Den andra maskinåldern - arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi beskrivit det så här:
"Efter att ha överblickat terrängen är vi övertygade om att vi befinner oss vid en inflektionspunkt - i  den första fasen av en omställning lika genomgripande som den industriella revolutionen./.../under de kommande 24 månaderna kommer planeten att utvidga sin datorkraft mer än under hela sin tidigare historia. Under de kommande tjugofyra åren kommer vi sannolikt att få uppleva en mer än tusenfaldig ökning." (s 288)

Visst är detta både hissnande, skrämmande och oändligt spännande!!?? Det sätter stora krav på oss och hur vi hanterar vår digitala värld och framför allt hur vi lär våra unga att hantera den. Läs mer om vad inflektionspunkt är under rubriken "Begrepp".

Det kräver nya sätt att söka, nya sätt att ta till oss, söka och finna den kunskap vi behöver för att kunna utvecklas. Det stor tydligt i läroplanen att vi ska lära eleverna att söka effektivt och det är inte lätt för oss vuxna heller som ju är "digitala immigranter" - vilket är ett uttryck som ofta används för vår generation. Därför är det viktigt också att vi lär oss vilka sökmotorer som passar bäst i vilka situationer. Tidigare gav jag en redogörelse för ett antal sökmotorer med olika sökegenskaper och idag kommer jag att ge tips på två sökmotorer för yngre barn som vi kan använda oss av:

1) Sökis.se

Sökis.se är en sökmotor för unga. Så här står det om dem på deras egen sida:
"Sökis.se är en Nordisk söktjänst som drivs på ideell basis med visionen att kunna erbjuda barn och ungdomar ett säkert och tryggt alternativ för att söka information på internet, med sökis ska du inte behöver oroa dig för att stöta på länkar till våld, pornografi, rasism, virus eller andra läskiga sidor när du söker på nätet.

Söktjänsten bygger på googles databas/sökmotor, det vill säga att med sökis får du samma resultat som du får med google, förutom att vi tar bort olämpliga länkar, detta görs genom ett säkerhetsfilter vilket automatiskt sorterar bort webbplatser och sidor ur sökresultaten som har koppling till olämpligt material såsom våld, droger, pornografi och rasism."
2) Kidrex

Kidrex har funnits ganska länge på nätet men den är en klart fungerande och aktuell sökmotor att använda med särskilt de yngre eleverna när man arbetar med att finna fakta. De har siktat in sig på att skapa en sökmotor som både ska upplevas som rolig och lärorik och de har riktat in sig på barnrelaterade websidor över hela världen. Den bygger på teknologin bakom Google Custom Search™och Google Safe Search™. De har också sin egen databas med olämpligt material och olämpliga ord och dagligen så testas sidan av dem för att den ska vara så säker som möjligt för våra barn och elever. Skulle det ändå vara så att det skulle dyka upp något olämpligt material (inget system är helt vattentätt) så ser de gärna att den sidan anmäls till dem på den här länken: Ta bort olämpligt material så att de kan ta bort den. Slutligen erbjuder de också råd och tips för hur vi kan göra våra barn och elevers upplevelser på nätet säkra och positiva, läs mer om detta under rubriken "Netikett" på den här bloggen,

                            

Surfa lugnt därute allihopa!

P.S
(En liten anekdot om hur uttrycket "att surfa på nätet" myntades: I mars 1992 sitter bibliotekarien Jean Armour Polly och ska skriva en artikel om vilka möjligheter som nätet kunde erbjuda. Hon berättar att hon sökte ett uttryck som både visade på den uthållighet, det tålamod, den träffsäkerhet men också på det kaos, något skumt, det nätliknande och det slumpmässiga som alla samverkar när man använder nätet. För att visa att det krävs övning för att bli bra på att hitta det man söker. Hon får då syn på sin musmatta som hade en bild på en surfare och ser genast att hon har hittat den metafor som hon sökte efter. Liksom andra myter/anekdoter så finns det lite olika versioner kring exakt hur det gick till men jag har hämtat min här: Surfa på nätet. Det jag tycker är intressant är att vi brottas med samma problem nu som då fast nätet är oändligt mycket större idag och till vårt förfogande så har vi i gengäld en mängd olika sökmotorer för att underlätta och effektivisera vårt sökande och det gäller nu att vi sätter oss in i dessa och blir "fenor på att surfa"!!! )

Prova gärna er fram och skriv gärna och berätta om era erfarenheter kring hur ni har använt de olika sökmotorerna.