lördag 1 februari 2020

Senaste trenderna formulerade av Judith Wolst

Judith Wolst, internetentusiasm, digital strateg, föreläsare och författare var i Malmö två gånger i höstas och föreläste för pedagoger om ”Digital panik - få koll på läget”. Här berättade hon bland annat på ett ödmjukt sätt om sin egen digitala resa från först nästan övertro till att nästan tappa tron på den digitala utvecklingen och där hon nu har landat i att det finns både för- och nackdelar med digitaliseringen och att det handlar till stor del om vad vi själva gör då vi alla är medskapare till internet och vad som finns där ... och vad vi ger utrymme till där. Hon citerar Tim Berner Lee som säger ”We can get the web we want./.../Make internet great again.”

Judith har nu släppt en rapport som heter 20 digitala trender för 2020-talet där hon blickar framåt från nu till ett obestämt antal år in i framtiden,  som om jag får gissa inte är så många som man skulle kunna tro. Hon både bekräftar sådant vi hört om tidigare men utmanar oss också kring hur vi tänkt fram tills nu.

Länken till hela rapporten hittar ni i stycket ovanför, men jag vill gärna lyfta ett par saker. Hon börjar med att tala om AI och hur kunskap om detta går mot att vara allmänbildning. Som exempel på var vi kan lära oss mer om detta nämner hon bland andra den öppna AI-kurs som Helsingfors universitet har skapat som ligger online för alla i hela världen att ta del av om man vill. De har som mål att 1% av deras befolkning ska gå denna kurs. Jag har personligen börjat läsa den i min egna takt och jag kan varmt rekommendera er att gå den. Den bjuder på många reflektioner och ny spännande kunskap.

Rapporten har jag fått läsa i kortare pass för det är mycket att ta in och fundera på, tex pratar hon i den tredje trenden om progressionen när det gäller fake news till deep news med hjälp av just AI (vilket jag känner att det gör det än viktigare att vi utbildar oss oavsett ålder eller vad vi jobbar med i AI, för att vi ska förstå och kunna agera när vi stöter på detta). På vilket sätt rustar vi oss för att kunna skilja äkta från fake? Judith resonerar kring om det är så att vi kanske ”kommer att behöva vända oss till det som är unikt mänskligt - vårt kött och blod för att bevisa att vi är på riktigt (ögon, fingeravtryck osv)” (s. 13).

Under trenden ”Vår digitala Sverigebild krisar” argumenterar hon för hur vi sackar efter i digitaliseringen där vi tidigare legat i framkant. De lysande undantag hon presenterar ger hopp och inspiration - hur kan vi skapa samarbeten där vi lär av varandra och där vi tillsammans skapar den digitala utveckling vi behöver? Micco Grönholm beskriver Helsingborgs framgångsrika arbete med vikten av att ”man inte fastnar i planer och strategier utan att man istället testar, gör och lär sig längs vägen” (s. 20). 

En annan trend hon beskriver är hur viktigt det är att vi fortsätter att utveckla våra mänskliga förmågor som kreativitet, problemlösning, samarbete, kritiskt tänkande, nyfikenhet och många fler. Ni känner igen dessa från andra som också pratar om vikten av att utveckla förmågorna hos våra unga - just de hon pratar om kommer från en World Economic Forum och deras rapport Future of Jobs Report. ”Ju mer digitala vi blir desto viktigare kommer det rent mänskliga att bli” (s 36). 

Av Trenderna hon beskriver är som sagt en del kända sedan innan och andra är (för mig i alla fall) helt nya, de behöver läsas i lugn och ro och jag tänker inte kommentera eller ens lista dem alla här men jag vill avslutnings lyfta den näst sista trenden i hennes rapport: Våra barn lär oss om robotar. Här berättar hon om det fantastiska arbete som pedagogerna i Malmö gör med de robotar som finns till utlåning från förvaltningen. Där pedagogerna låter eleverna upptäcka, utforska och påverka och få insikt i  den digitala värld de omges av genom att bland annat använda sig av robotar. Här utvecklar eleverna de förmågor som Judith beskrev ovan och de bygger en kunskap för framtiden - som är redan är här nu. Framtiden kommer inte sen, den är redan här och vi behöver möta den på många olika sätt, ett är det som Judith berättar om här på sidan 62 - 63. Hon avslutar kapitlet med att säga: ”Så kanske är det våra barn som bäst håller oss i handen när vi går in i ett allt mer robotiserat 2020-tal”. Jag tror verkligen att det är så efter att ha fått privilegiet att få vara en del av Luciatåget 2019, dess förberedelser och genomförande som uteslutande gjordes av årskurs 5 på Videdalsskolan. vilka hjältar och kämpar de eleverna var då de stötte på alla hinder som de bara hade kunnat ställas inför när det väl var dags att genomföra Luciatåget men de stod lugnt kvar och arbetade lösningsfokuserat tillsammans för att få det att lyckas - i över 30 minuter. Kudos till dem - och till ATEA:s personal som väntade så tålmodigt och gav dem det utrymme de behövde för att de skulle gå vinnande ur den situationen, stärkta och med ny kunskap. 

Sammanfattningsvis vill jag rekommendera er att läsa hennes trendspaning, följa länkarna till de rapporter, filmer och sidor hon hänvisar till på vägen, låt det ta tid och låt det sjunka in. Jag hade velat diskutera dessa trender med andra intresserade; vad tycker ni? Vad är viktigt? Vad är mindre viktigt? Vilka fler källor till trender har vi? Vad säger de? Vilka andra sätt kan man se på dessa trender på än hur de framställts här? Hur lyfter vi sådana här frågor i utbildningssammanhang? Vilka etiska diskussioner behöver vi lyfta som tex frågan Judith ställer på sidan 23: Bara för att något blir möjligt betyder inte att det gynnar oss. Vem ska avgöra detta?

Stort tack Judith för att du delar med dig av dina kunskaper och för att du får mig att tänka utanför boxen! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar