tisdag 26 april 2016

Digital kompetens

Vad är digital kompetens - en spännande och utmanande fråga är det snabba svaret, men hur ser ett längre svar ut? Hur ser ditt svar ut på den frågan? Så här ser mitt svar ut på den frågan:

Jag har läst en hel del för att försöka sätta mig in i begreppet digital kompetens. För att göra detta har jag använt mig av olika källor - de kommer längre ner. Det har varit intressant att läsa de olika källornas tolkningar av vad digital kompetens är för något. Wikipedia grundar stor del av sin förklaring i EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser.  Jag håller med Wikipedia, EU-kommissionen, Karin Nygårds och Skolverket (genom LGR 11) om att digital kompetens inte bara är ett brett utan också ett komplext begrepp att förklara. Digital kompetens definieras av dessa från att det handlar om förmågan att   kunna använda internet på ett produktivt sätt, hantera en dator, hantera digitala verktyg, utbyta information, kommunicera, delta i samarbetsnätverk,  till en kritiskt och reflekterande attityd. Att EU har definierat 8 olika nyckelkompetenser som alla medborgare har stor nytta av är av stor vikt för att utjämna likvärdigheten i utbildning mellan våra länder samtidigt som det ger lärarna ett stöd att få in det i sin undervisning och att vi verkar för ett livslångt lärande.
Skolverket anstränger sig för fullt i skrivande stund kring att väva in det digitala i LGR 11  genom att också implementera programmering. Dock är det inte tydligt uttalat anser jag utan tolkningsbart vad, hur och när IT/programmering kan/bör/skall in i undervisningen. Vi får se hur det slutgiltiga resultatet kommer att bli kring hur vi ska arbeta med den digitala kompetensen i skolan och hur vi ska få in programmering i läroplanen. Detta är defeinitivt ett steg i rätt riktning anser jag men vi glömmer en viktig sak: det behöver finnas en definition kring vad digital kompetens egentligen innebär för skolans del. Det är så många saker som eleverna behöver kunna, effektiv sökning på nätet, att hantera olika enheter och att lära sig relevanta verktyg och hur de kan användas på bästa sätt. Det förslag till nationella IT-strategier för skolväsendet som Skolverket har tagit fram är ytterligare ett steg vidare som sammanför skolorna och ökar likvärdigheten med deras vision 2022 men fortfarande behöver vi definiera vad det är eleverna behöver utveckla för förmågor för att vara rustade för det 21 århundradet. 
Det är också viktigt att fundera kring vad ordet kompetens står för oss alla. EU definierar det som ”en kombination av kunskap, färdighet och attityder anpassade till det aktuella området” i sin skrift om nyckelkompetenserna. Vad händer när vi kombinerar de två begreppen digital och kompetens? Är det så enkelt att man enbart kan sammanföra dem? Det anser inte jag. Till att börja med vill jag säga att det är ett föränderligt begrepp – det måste följa med i tiden och därför går det inte att sätta en fast betydelse. Det är viktigt att vi inte sätter begrepp som liknar varandra synonymt med varandra för det finns viktiga skillnader mellan tex digital literacy och digital kompetens. Likadant är det bättre att använda termen digital kompetens och inte digital förmåga då digital kompetens innefattar så mycket mer. OECD har identifierat en kompetens som så mycket mer än bara en förmåga. De säger att det handlar också om förmågan att möta komplexa utmaningar vilket förutsätter mer än bara förmåga, det handlar också om
Digital kompetens är också så mycket mer anser jag. Jag håller med Karin Nygårds som delar in den digitala kompentensen i tre delar där den första är att förstå systemet – vikten av att förstå hur allting hänger ihop, den andra handlar om att förstå sammanhanget, vilket är fortsättningen på förståelsen men nu handlar det också om att förstå hur det påverkar oss och den tredje och sista delen i hennes förklaring tar upp vikten av att förstå sin egen del i det hon kallar för ”ekosystemet internet” (s 33) och hur vi analyserar vår egen delaktighet här. Hon talar också om digital kompetens och digitalt ytflyt, där det sistnämnda handlar om att vi inte så sällan tillskriver våra barn och unga en högre digital kompetens än vad de i själva verkat har bara för att det ser ut så eller för att de kan mer än vi. Många unga idag behöver mycket stöd i sin digitala utveckling för att bli säkra och för att kunna växa upp till aktiva, medskapande medborgare i ett globalt utvidgat samhälle.

För egen del så är jag inne på samma linje som Karin Nyårds vilken ser bortom att digital kompetens enbart handlar om att kunna hantera nätet, verktyg osv Det handlar allra främst om att förstå sin digitala omvärld, med IoT och IoE som blir mer och mer påtagligt runt omkring oss med olika elektroniska enheter som på olika sätt är uppkopplade och kopplar samman oss med maskinerna på olika sätt, att kunna påverka den och förstå hur det hänger ihop. Här kommer programmering in som en viktig del och det är därför den är så viktig att få in i läroplanen för ytterst så är det ett demokratiskt verktyg och det handlar till syvende och sist om inkludering eller exkludering. Genom att ha en digital kompetens där du förstår hur det digitala är uppbyggt, kan använda den kunskapen till viss del praktiskt så blir du också en aktiv samhällsmedborgare och inte en passiv. Du kan påverka på många olika sätt anser jag då du kan framföra åsikter genom digitala verktyg du skapat själv eller använt för att framföra ditt budskap. Du kan också skapa egna appar, sidor – annat som påverkar och sprider information till andra. Det är viktigt att den digitala världen blir tillgänglig för alla och inte bara för några få. Det är viktigt att vi förstår den och vet hur vi kan styra den och inte bli styrda av den.
Den digitala kompetensen är oerhört viktig att höja hos både pedagoger och elever men det behöver göras i en kontext – inte lösryckt från sitt sammanhang – utan tillsammans med implementering av läroplanen i stort, vilket fortfarande är ett pågående arbete, en process. Detta arbete anser jag att man med fördel många gånger kan göra i klassen så tillvida att elever och lärare lär sig tillsammans, läraren kan inte längre vara experten på allt. Utvecklingen går för fort för att vi alltid ska kunna utbilda lärarna först och sedan eleverna. Vi behöver fortfarande vara överens om vad digital kompetens egentlige innebär/omfattar.

Bilden kommer från Pixabay.
Länkar

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande Europeiska unionens officiella tidning: 2006: URL: Ladda hem här

Litteratur
Nygårds, K. (2015). Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur och Kultur