torsdag 24 november 2016

Master your flipped mind

Det talas ofta om det flippade eller det omvända klassrummet idag. Det är ett arbetssätt som mer och mer börjar ta sig in i Sverige. För många av oss är det ett nytt koncept och för andra gammalt. Precis som med allt annat. Att arbeta flippat upplever jag att vi ofta lite slarvigt likställer med att filma en sekvens/genomgång/introduktion/eller liknande och som eleverna sedan ska se innan de kommer till lektionen men att arbeta flippat är så oändligt mycket mer. Jag kommer att ge tips på var ni kan läsa vidare och ge en liten överblick på vad det innebär att flippa sitt tankesätt och sin metod. Att flippa klassrummet börjar inifrån oss själva  -det innebär en stor förändring för både oss och eleverna och som jag ser det så är de två största förändringarna 1) det frigörs mer TID över till att verkligen låta eleverna arbeta individuellt och i grupp kring sina uppgifter och utvecklas inom de områden som var och en behöver - samtidigt - och den andra saken är: 2) vi bygger djupa RELATIONER med våra elever vilket gör att de får förtroende för oss och hittar sin inre motivation lättare då de känner att vi tror på dem, är beredda att satsa på dem och också kan lägga mycket tid på enskilda elever i klassrummet under skoltid på ett sätt som vi annars inte kunnat göra. Jag ser det som så att de elever som Ross Greene skriver om i Vilse i skolan är de stora vinnarna. De får chans att komma in i det, att hitta sina egna arbetssätt tillsammans med läraren och att få komma närmre läraren. Att flippa börjar som sagt med mig själv som pedagog. Jag behöver fundera på vilket material kan jag dela ut i förväg, vilket sätt ska jag dela ut det på, ska jag göra en film/finns det filmer redan om det som jag kan använda mig av/ ska jag dela ut något annat material på något annat sätt som kan förbereda eleverna på bästa sätt? När jag har kommit underfund med det har vi ett trevligt dilemma på halsen: Vad ska vi göra med all tid som frigörs i klassrummet helt plötsligt? På språklektionerna kan vi ha många fler dialogövningar där vi faktiskt använder det språk vi lär oss, i andra ämnen kan vi fördjupa oss och verkligen arbeta. Det är att rekommendera från  Bergmann&Sams (2012) se nedan, att inleda lektionen med en frågestund kring frågor som dykt upp hos eleverna när de tagit del av materialet. Därefter drar vi igång elevernas faktiska och praktiska arbete. Eleverna har nu gått om tid att sätta sig in i sina uppgifter, ha möjlighet att samarbeta och lära tillsammans med sina klasskamrater på ett sätt som det inte alltid finns tid till annars.Samtidigt har vi pedagoger gott om tid att ägna oss åt våra elever en i taget eller i gruppvis så som behoven faller under lektionen. vår stora utmaning nu blir att hitta uppgifter där eleverna får ett fördjupat lärande och får chans att utveckla det de fått ta del av innan lektionen började. Det finns mycket litteratur att ta del av när det gäller att sätta sig in i detta ordentligt - i slutet av inlägget ser du en kort sammanfattning över de fyra grundpelare som ett flippat klassrum består av:

F: Flexibel lärmiljö
L: Lärandet står i centrum
I: Intentionen med innehållet är genomtänkt och avsiktlig
P: Professionellt stöd i klassrummet då lärarens roll som mentor blir än viktigare än den är idag- vi blir vägledare, den som skapar ett interaktivt, levande och kreativt klassrum/lärmiljö åt eleverna.

Barker (2013) berättar i sin bok Flipped Classroom (se under rubriken intressant litteratur) om hur han sakta men säkert har förändrat/flippat sitt tankesätt och förändrat sitt klassrum. Han delar med sig av både framgångar och motgångar och hjälper oss på traven genom att vi inte behöver göra om alla hans misstag han gjorde i början.  Detsamma gör Bergmann&Sams (2012) i sin bok, här berättar de om sina med- och motgångar, ger omåttligt många praktiska tips och ideer från val av teknik till metod i klassrummet men den stora lärdomen i deras bok är hur de har införlivat metoden Mastery learning som ursprungligen arbetades fram 1920, fick lite mer luft under vingarna av Benjamin Bloom under 1960-talet och som då visade sig vara en stor framgångsfaktor i sig. Utan modern teknik är metoden tunggrodd och svårmanövrerad vilket kan ha varit orsaken till att en till stor del föll i glömska men med hjälp av den teknik vi har tillgång till idag och kombinerat med ett flippat mindset kan vi verkligen nå framgång i klassrummet med högre måluppfyllelse, färre tidiga skolavhopp och inte minst gladare och mer motiverade elever som tar ansvar för sitt eget lärande samtidigt som de utvecklar de viktiga nyckelkompetenser som våra elever behöver i sitt framtida yrkesliv. Låt oss alla flippa vårt mindset tillsammans! Dela med oss!
Barker, David (2012). Flipped Classroom
Bergmann, J&Sams, A. Flip your classroom. Reach Every studentin Every class Every day.
EU:s 8 nyckelkompetenser