Utökat kollegie i Europa för nyexade pedagoger - sista chansen

Här kommer ett underbart, gyllene tillfälle för dig som är nyexad eller som har arbetat som lärare i max två år (denna tid gäller från april i år). Dock är det sista chansen att gå med nu för den siste november stänger anmälningsmöjligheten.

I denna digitaliserade värld är vi aldrig ensamma, räck ut din hand - det finna alltid någon där som tar emot den.

INDUCAS är ett pilotprojekt sponsrat av den Europeiska unionen och kommer främst att handla om följande två frågor:

• Hur kan nyexaminerade lärare få bättre support i sitt yrke genom en riktad grupp där alla är i samma situation och där de uppmuntras att dela med sig och diskutera i dialog med de andra?

• Hur skulle ett liknande nätverk för mentorer kunna se ut där de kan utveckla sin praktik genom att dela med sig av och lära av varandra till förmån för de nyexaminerade lärare som de ska handleda?

I denna fas av pilot projektet INDUCAS (2017-2018), kommer nyexaminerade lärare och mentorer från Italien, Frankrike, Sverige och Rumänien att uppmuntras till att delta i ett av de fyra nätverken (ett för varje land på det landets språk).

En ny del har tillkommit i projektet så nu kan alla pedagoger i projektet mötas i ett forum för att utbyta idéer, diskutera, dela med sig och lära av varandra. Detta är helt nytt! Gå med idag och prova!

Under vår tid tillsammans kommer vi att föra diskussioner kring stora och små ämnen som vi beslutar tillsammans, du kommer att få delta i webinarier och ta del av nyttiga verktyg att använda dig av i din undervisning. Du kommer också att få diskutera metoder i klassrummet och även dela med dig av egna tips och exempel på undervisning som du är nöjd med. Se det som fortbildning under gemytliga former där du har stort inflytande och medbestämmande kring innehållet!

Om du är intresserad av att gå med i ett av de fyra nätverken för nyexaminerade lärare så fyll i formuläret här nedan:

Länk till anmälan

Var vänlig och notera att för att du ska kunna gå med i någon av nätverken för nyexaminerade lärare så behöver du arbeta i ett av de fyra länderna (Italien, Frankrike, Sverige eller Rumänien).

Aktiviteterna varar fram till april/maj 2018.

Vill du registrera dig hos eTwinning så kan du göra det och så kan vi arbeta med hur du kan använda dig av eTwinning i ditt dagliga arbete på vår plattform.

Jag förstår att du kan känna det som att du inte har tid att gå med men som jag ser det så har du inte  tid att låta bli att gå med...

Jag hoppas att du ser vinsterna med att få inleda din karriär som lärare på det här viset, ser det som en skjuts in ett fantastiskt yrkesval som kan vara enormt krävande men som samtidigt är det mest stimulerande och utmanande yrket som finns. När du arbetar som lärare så gör du skillnad varje dag, det är inte alltid lätt. Genom det här projektet får du stöd i hur andra gör, stöd av andra i det du gör och nya idéer när du tror att du har kört fast. I denna digitaliserade värld är vi aldrig ensamma, räck ut din hand - det finna alltid någon där som tar emot den. Ta möjligheten idag att skapa kontakter för ditt resterande yrkesverksamma liv!

Ta språnget idag!

Visuwords

Visuwords är ett fantastiskt verktyg som visualiserar ord, deras betydelse, motsatser och synonymer. Detta verktyg fungerar bäst på engelska men tänk vilken inspiration till våra elever när de ska skriva på engelska och inte alltid hittar de ord de skulle vilja använda - då skriver de in ett för dem känt ord och så får de en mängd ord att arbeta med där de med hjälp av färgmarkeringar och streck av olika slag (som förklaras ute i marginalen till vänster) som de kan använda sig av för att fördjupa och nyansera sina texter. Samtidigt bygger de ut sin ordförståelse och begreppsförståelse. Detta är ett verktyg som jag varmt rekommenderar. De vill att man skapar ett konto hos dem när man går in första gången. Jag upplever detta verktyg som lättöverskådligt och då jag är visuell i mitt lärande och bäst lär mig av det jag ser så uppskattar jag verkligen visualiseringarna jag får när jag arbetar med det. Testa och se vad du själv tycker. Vilka användningsområden hittar du? När passar detta verktyget in? Du hittar verktyget under Engelska i bloggen men här är direktlänken:
Visuwords

Inled mattelektionen med IKT

Jag vill ge er tips på hur ni kan inleda/starta upp era matematiklektioner med korta filmer som väcker nyfikenhet och lust att ta reda på mer hos eleverna. De är skapade av en man som heter Dan Meyers. Dessa Dan Meyers arbetade med att lära ut matematik till elever som inte tyckte om  matematik. Lyssna gärna på hans TED Talks och sätt er in i hans material. Hans filmer är ofta uppbyggda så att du först visar en filmsnutt som visar någon matteutmaning och innan man får se resultat är den slut och det ges utrymme för diskussion och hypoteser innan du slutligen kan visa den sista delen där eleverna får se hur resultat blir i just det fallet. Detta kan i sin tur leda till nya diskussioner. För mig är detta ett inspirerande sätt att inleda en lektion på och den arbetar man sedan vidare på under resterande del av lektionen men nu har alla samma förförståelse och varit delaktiga i samma diskussioner. Här är länken till ett start antal sådana här filmer:

Dan Meyers tips på hur en mattelektion kan inledas

.

Att arbeta med IKT

Min arbetsroll nu är IKT-pedagog och jag har lekt mycket med delarna i det ordet. För mig visar det att jag är en pedagog i första hand men som har som uppdrag att hitta innovativa möjligheter kring hur  IKT kan användas för att bland annat höja måluppfyllelsen, öka motivationen, skapa ett klassrum med högt i tag där alla kommer till tals genom att IKT ger ännu fler möjligheter till uttryckssätt (ett flerstämmigt klassrum), men också för alla de mjuka värdena; tillit, mellanmänskliga relationer och relationer är oerhört viktigt i vårt dagliga arbete. Min fasta övertygelse är (som jag har skrivit om tidigare i min blogg) att med en lärare som har fått den kompetensutbildning den behöver så kommer IKT att inte bara öka kunskapen hos barnen, deras praktiska erfarenheter av IT-verktyg att växa utan deras mjuka värden kommer att stärkas. Helheten är alltid större än delarna.
Till syvende och sist så bottnar allting ändå i lärarens kompetens och professionalism och det är här vi behöver stärka. Det är viktigt att vi sätter lärarna främst! Viktigt att vi tänker efter före innan datorerna kommer in i undervisningen. Det är genom att satsa på lräarna som vi när eleverna och kan öka deras IT-kompetens för att de ska få digital kompetens och inte stanna på digitalt ytflyt som jag har skrivit om tidigare. På vilket sätt, hur, till vad, när, varför ska datorerna användas? Åke Grönlund talar i sin bok om sin forskning kring 1:1 och talar där om farorna med att eleverna sitter ensamma framför datorerna och han efterfrågar mer kollaborativt arbete. Detta understryks av allt som skrivs och sägs idag (15/9) kring vad PISA har kommit fram till:

Läs mer här om vad Per Kornhall skriver på sin blogg, skolvärlden.se:

http://skolvarlden.se/bloggar/kornhall/it-ar-ingen-fralsare

Läs här om vad Ny teknik skriver om PISA, Sverige och IT:

http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3930461.ece

Skolverket skriver om att det är viktigt att tänka till om skoldatorerna:

http://www.mynewsdesk.com/se/skolverket/pressreleases/ny-pisa-studie-viktigt-att-taenka-till-om-skoldatorer-1218039

Eller varför inte läsa om vad OECD har kommit fram till när det gäller ungas datoranvändning och hur den har utvecklats genom åren.

Skolor i Wales söker partners i Sverige

Jag har genom en kontakt i Wales fått reda på att 11 skolor där söker samarbetspartners i Sverige. Om du är nyfiken/intresserad av att starta upp ett projekt med någon av dem så höt av dig till mig: annie.bergh@malmo.se . Det är rekommenderat att ni arbetar genom eTwinning men om ni vill använda andra former så står det såklart er fritt att göra det. Jag hjälper gärna till genom handledning och utbildning om det är något ni känner att ni vill ha.

Erasmus+

Det är såå spännande att det Erasmusprojekt som jag (som administratör) tillsammans med representanter från 7 andra länder har arbetat fram nu har blivit godkänt. 6 skolor från Malmö har visat intresse att vara med och under tre år ska vi arbeta hårt med projektet som heter Digital Schools of Europe som handlar om hur vi gör en skola digitaliserad och när den kan kallas för det. När har vi digital kompetens och när är det digitalt ytflyt? Det kommer från ett koncept som redan är i full gång i Irland och inbegriper ett mycket stort antal skolor där. Vi vill arbeta över gränserna och mycket av arbetet kommer att gå genom eTwinning. Ni kommer att kunna följa vårt arbete här.

Blogginlägg:

Den 2 september hade vi ett seminarie kring Nordplus på Pedagogisk Inspiration i Malmö och det inleddes med vikten av att vi arbetar tillsammans med våra nordiska länder på våra nordiska språk. Vi hade bra diskussioner på skandinaviska (danska och svenska) kring hur vi för ut diskussionerna kring hur vi använder språket mellan oss inom de nordiska och skapar en grannspråksförståelse. Vi utgick från devisen att när vi inte förstår varandra så möter vi inte heller varandra. När vi diskuterade språken mer på djupet så hittade vi fler likheter än skillnader- många fler likheter även om vi initialt kan tycka att det finns flest olikheter. Vad Nordplus vill satsa på är närinternationalisering = samarbete mellan grannländer för att få en ökad förståelse för varandra. Nordplus verkar för utlandssamarbete ända från förskolan till vuxenutbildningen och är ett program som vill stärka banden/samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna. De vill stärka förståelsen mellan i synnerhet norska, svenska och danska. Här finns det massor av pengar att söka för projekt som man vill ha i 1 - 3 år. I år har de lagt till ytterligare ett ansökningsdatum och om du vill ha hjälp/stöd att hitta en partner och skriva en ansökan innan den 1/10 så skriv till mig annie.bergh@malmo.se så hjälper jag er mer än gärna. De länder som ingår är; Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Åland, Färöarna och Grönland.

Det gäller att vi hittar gemensamma ingångar och komma på nya ideer - nya sätt att leva, utvecklas tillsammans med våra nordiska språk där vi förstår varandra. Att vi gemensamt utvecklar material, metoder och strategier till att styrka nordisk språkförståelse på alla nivåer i utbildningssystemen. Vi måstet arbeta bort våra klichéer och skapa ett nytänk! Vad är möjligt? Vad kan vi göra tillsammans? Hur bygger vi broarna mellan länderna tidigt när det inte uppstår naturliga situationer med möten.

Ökad medvetenhet om den egna kulturen och det egna samhället via “det främmande”

Grannspråk, skandinavisk dialekt eller främmande språk? För många av oss är det lättare att förstå danska än vissa svenska dialekter - släpp grannspråkstanken och se det som en nordisk dialekt istället!!

Quizzes

Utmana, utveckla och identifiera dina elevers kunskaper via quizzes av olika slag. Du ska här få fler länkar till ett antal olika slags quizzes som är uppbyggda på lite olika sätt. Här kommer ett exempel från sidan som heter Sporcle:


Harry Potter Quiz

Att arbeta med quizzes av olika slag (jag tipsade om andra liknande länkar tidigare när jag tog upp exit tickets) är ett snabbt, enkelt och roligt sätt att både ta reda på från ditt håll som pedagog vad eleverna kan men också för eleverna att visa vad de kan på lite olika sätt. Varför inte låta eleverna göra sina egna quiz som en uppgift som sedan klasskamraterna ska göra. Här får vi bra diskussioner i klassrummet kring vad som är viktigt att kunna, hur en fråga ställs, hur vet vi när vi kan något och hur vi  tar reda på vad någon annan kan. Ett inspirerande sätt att implementera IKT i det vardagliga arbetet och inte minst för att arbeta med klasser i andra länder - tänk att göra quizzar åt varandra att lösa baserade på det vi har arbetat tillsammans med.

Fler länkar är på väg!

 

Mobiltelefoner - to be or not to be …

… that is the question…

Denna ständiga debatt kring mobiltelefonernas varande eller icke varandra skrämmer mig lite. Vi håller på att utveckla våra skolor digitalt inte bara över hela vårt avlånga land utan  över hela världen. Jag undrar – är inte mobiltelefonen i allra högsta grad en del av denna digitalisering? Kan vi utesluta den bara så där? Vad hände med att förhålla sig till den och se utvecklings- och användningsmöjlig-heter?

För mig är inte frågan OM vi ska ha den utan HUR kan vi på bästa sätt dra nytta av även dessa devicer i våra klassrum? Hur når vi en högre måluppfyllelse med dem? Jag håller med Sara Bruun, som bloggar kring detta och berättar om hur finurligt hon införlivar och gör mobiltelefonerna till naturliga delar av barnens hela vardag – särskilt inom språkklassrummets väggar, där de tex spelar in sig själva i Soundcloud och skickar deras dialoger till henne för bedömning och mycket, mycket mer. Hon gör detta med öppna ögon och är medveten om att, liksom när eleverna sitter vid andra devicer som tex datorer i skolan så kan, de också är ute på sociala medier då och då men att det hela hänger på att pedagogen gör undervisningen motiverande och på riktigt. Läs mer om henne  här: Mobilförbud - nej tack

Över huvud taget är det intressant att följa debatt och artiklar ett antal år bakåt kring detta heta ämne utan att något speciellt nytt har tillkommit (det känns som om det är samma saker som upprepas på lite olika sätt, men ibland också helt lika), under tiden lämnas elever och lärare i varje klassrum att hantera detta dagligen när det istället skulle kunna plockas fram riktlinjer, tips, idéer kring hur dessa skulle kunna användas på ett produktivt sätt. Läs mer här:

http://www.metro.se/nyheter/ny-studie-mobilforbud-i-skolan-ger-hogre-betyg/EVHoeq!C2SBbiHvlDAoE/

http://www.dn.se/valet-2014/regeringen-vill-ha-mobilforbud-i-skolan/

http://www.dt.se/dalarna/falun/mobilforbud-i-skolan-splittrar-skolvarlden

De störande moment som det talas om är en lika levande utmaning oavsett vilken device eleverna använder.  Det är här vår professionalism kommer in. Med en genomtänkt metodik och pedagogik kommer eleverna varken att vilja sitta med annat eller ha tid för att sitta med annat. Om de skulle skriva eller läsa något på någon social media så kan det också vara så att de behövde en kort paus/ett break för att sedan kunna ta sig an uppgiften igen. Att använda olika devicer visar också dem möjligheter till hur de kan använda sig av dessa i andra sammanhang som tex vid läxläsning.

Åke Grönvall skriver i sin bok (s 7) att alla ”apparater” tillsammans ”gör att vi kan fokusera allt  mindre på tekniken i sig och alltmer  på innehållet- vad vi kan göra med teknikens hjälp.” Vidare säger han också på samma sida att ”det viktigaste nu är pedagogiken; att varje skola och kommun funderar över vad man vill uträtta och sedan hitta lämpligast teknik för att göra det.”

Jag tror att många av oss skräms av all teknik, vi kan ofta känna oss okunniga och otillräckliga, men här behöver vi tänka om! Vi pedagoger är kompetenta och välutbildade och själva eller med hjälp av kollegor eller handledning KOMMER vi att hitta vägarna, vi KOMMER att utvecklas tillsammans med eleverna och varandra. Ta hjälp av det utvidgade kollegiet. Arbeta internationellt med andra pedagoger i andra delar av Europa. Få nya influenser, ny input och införliva dem i din redan välfyllda ryggsäck. Lärarna är inte överflödiga i ett digitalt klassrum; TVÄRTOM – vår närvaro och våra insatser är viktigare än någonsin, här kan vi aldrig lämna eleverna åt sig själva utan de behöver  handledning/vägledning/stöd för att kunna utvecklas vidare.  Det vi pedagoger behöver, enligt min mening, är en tydlig praktisk teori som är väldefinierad för mig själv i synnerhet men också så att jag enkelt och snabbt kan visa/berätta om den för andra: Var är jag som pedagog, vilka metoder använder jag mig av, vilken kunskapssyn har jag, vilken forskning stödjer jag mitt förhållningssätt - min yrkesprofession på? Stora, tunga och viktiga frågor, utan dem kan vi inte bedriva en framåtsyftande undervisning med klara mål vare sig vi har digitala resurser eller ej i klassrummet.

Mobiltelefonen kan spela stor roll i att utveckla och utforma den formativa bedömningen så att den genomsyrar vardagen i skolan på ett enkelt och opretentiöst sätt, men också bland många andra pedagogiska områden och för att utveckla de förmågor som eleverna behöver som ju växer upp i det 21 århundradet (21st Century learning skills).  Tänk vad härligt med en mångfald av devicer där alla elever deltar på sina villkor, med en device som de känner sig bekväma med och som utvcklar allt ovan och ännu mer därtill.

Hur skulle vi vuxna reagera om vi inte fick ha våra mobiltelefoner på dagtid – personligen använder jag min jättemycket i mitt jobb. Den är en tillgång och ett komplement till det jag gör för övrigt. Om jag inte behöver den så ligger orörd men tillgänglig.

Jag läste i senaste utgåvan av tidningen Barn (1502) (som ges ut av Rädda barnen) om mobiltelefonernas revolutionerande användning över hela världen och särskilt vilken skillnad de har gjort i Afrika. Här berättar forskaren Gudrun Wikander, som har forskat om mobilanvändandet i Tanzania, om hur enormt stor inverkan mobiltelefonen har på det dagliga livet där. Nu kan man enkelt kommunicera med varandra, en hel by kan gå ihop och investera i en telefon men ha sina egna SIM-kort, i en del kiosker kan man hyra mobiler per minut. Hon talar om en ”mobilexplosion” och berättar att 6 miljarder av världens 7 miljarder människor har tillgång till en mobiltelefon. Hur kan vi dra nytta av detta? Hur kan vi dra lärdom av detta och utveckla våra användningsområden i vår del av världen så att våra medborgare använder sina  mobiltelefoner på innovativa, spännande och utvecklande sätt?

To evolve… or not evolve…

Tips på digitala verktyg från eTwinnings konferens

I helgen har det varit eTwinningkonferens i Riga och ett av alla de goda exempel som spreds därifrån var den här sidan med digitala verktygstips som är organiserade på ett enkelt och överskådligt sätt. Här finns en del av det som finns på den här sidan också men inte allt, men de kommer säkert att utveckla den, de tre ninjorna som har byggt upp den. Ta er tid att gå igenom den en bit i taget.

De tre tekniska ninjorna

Formativ bedömning och IKT och exit tickets

Att få arbeta med IT är ett nöje, ett privilegie, en utmaning och också något vi är ålagda att göra. Vi kan inte välja bort IT i skolan. Det är vi pedagoger som är den viktigaste länken i hela vår länksamling!! Utan tvekan. vår roll är viktigare än någonsin. vi har många saker att förhålla oss till i klassrummet med pedagogiska utmaningar, individualisering, utvärderingar, planering, förhållningssätt, formativ bedömning. Ett snabbt sätt för dig som pedagog att ta reda på om dina elever har fått med sig den kunskap du har tänkt dig (antingen före, mitt under eller i slutet av lektionen) är att använda dig av de fantastiskt roliga (och gratis) verktygen:



 Kahoot








Mentimeter







Socrative





Men också verktyg som Answergarden (Plant a question - harvest the answers) är ett fantastiskt sätt att snabbt få en överblick över vad barnen tycker/hur mycket de har lärt sig!





Answergarden

Jag har själv använt mig av de flesta av dessa verktyg personligen i klasser och de har varit till stor hjälp för mig att planera vidare utifrån vad barnen har förstått, men de sammanställer också barnens svar så att jag får en tydlig överblick OCH själv slipper göra en sammanställning.

Hör av er till mig om ni vill ha hjälp att komma igång med detta!!

Glad Safer Internet Day!!

Jag önskar er alla en riktigt bra SaferInternetDay!!

Låt oss skapa ett bättre internet tillsammans!

Osäker på vad du ska arbeta med? Vill du hitta snabba tips på enkla sätt att arbeta? Titta här:

http://www.saferinternetday.org/web/guest

Surfa lugnt!

IKT i undervisningen

Skolverket inbjuder till ett möte kring IKT och språkutvecklande arbete dit alla lärare i engelska och moderna språk kan söka som undervisar på högstadiet, gymnasiet och på vuxenutbildningen. Resan till Stockholm får huvudman stå för men för övrigt ingår allt. Här får du chansen att dela med dig och lära dig allt enligt kollegialt lärande med högt i tak och möta nya och entusiasmerande kollegor.

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/ikt-och-sprak/ikt-i-sprakundervisningen-1.229388