Hett och vett på BETT

Nu har BETT-mässan kommit och gått för 2016 och det skrivs en hel del om det i sociala medier, både gott och ont kring nyttan och värdet av att åka iväg på en sådan konferensresa. Här kommer  mina iakttagelser och funderingar kring vad vi har med oss tillbaka till Malmö.

Många av våra skolor var representerade både från lednings- och pedagogsidan. När jag ser och hör hur lyriska pedagogerna är på vägen hem kring hur de inte bara ska implementera sina nyvunna kunskap i sina klasser utan också dela med sig av dem till sina kollegor så blir jag varm inombords. Vi har så skickliga pedagoger i Sverige och att de kan få lyftas och engageras genom att under 3 dagar möta input av olika slag har satt tankar, idéer, planeringar, nätverkande och blickande mot hela nya vyer i omlopp hos dem. Detta kombinerat med de framsynta och ambitiösa skolledare de hade med sig så kommer all den kunskap som skapades på vår resa att förvaltas och distribueras väl.

För mig har de stora vinsterna varit att få chans att fördjupa mig ytterligare i hur programmering kan implementeras på ett smidigt sätt i våra skolor. Jag har inte bara lyssnat på människor som arbetar med att ta fram produkter som främjar datalogiskt tänkande av alla de slag, utan också pratat med flera av dem, en del ser jag tydligare nyttan med än andra i det här skedet, men jag vill ha ett öppet sinne för att kunna reflektera vidare och prova alla möjliga produkter innan jag börjar nischa mitt tänk. Jag har vidare lyssnat på pedagoger och rektorer som arbetar med det i sin dagliga verksamhet redan och vilka framgångsfaktorer de har hittat. Carl Heath, Miles Berry, Phil Avery från Bohunt Education och , Att lyssna på forskare som brinner för det de gör, som tror på det de gör och som med glädje förmedlar detta till andra och delar med sig sprider idéer till oss som växer och utvecklas i vår egen miljö.

Carl Heath forskare på Interactive Institute berättade första dagen om hur vi kan tänka i en miljö som skolan kring görande. Vi behöver göra. Göra, göra, göra. Skolan är ett komplext system och vi behöver skapa processer för förändring för att vi ska förstå de sammanhang vi har runt omkring oss. Andra dagen hade han workshops kring programmering - hands-on. Han berättade om två flickor som skickade upp en väderballongssatellit i rymden; läs mer här:
http://www.geekwire.com/2015/two-seattle-girls-launched-a-balloon-to-the-edge-of-space-this-weekend-and-have-the-video-to-prove-it/

Sugata Mitra professor vid Newcastle University är speciellt känd för sin forskning "Hole in the wall" och han pratade om Skolan i molnet - då han ville göra tekniken tillgänglig för alla genom att vi skapar plattformar online. Han talade också om framtidens pedagogik, som även om lärarens roll var viktigare än någonsin, så beskrev han en pedagogik som i dagsläget kändes främmande för mig men som vi kanske en dag måste anpassa oss till, hur orimligt jag än kände att det kunde vara - att läsning och skrivning inte längre skulle ha någon betydelse bland annat. Det finns inte i min värld att det skulle förlora betydelse, men han ser andra trender än jag gör och än så länge är det en hypotes - det kan ju stanna vid det.

Sam Morris, Global solution Education arkitekt för Lenovo,  talade om sin tankekarta som han brukar använda om hur vi använder verktygen. DEt viktiga är inte ATT utan HUR. Han talade om pedagogens viktigare än någonsin men förändrade roll som närvarande vuxen för han sade: "The children should not be left to a screensized world."

Miles Berry, huvudföreläsare och ämnesansvarig för Computing Education på Roehampton University i London,   talade om att programmering handlar till stor del om att våra elever ska förstå den värld de växer upp, om vilka kraftfulla idéer som föds hos de unga när de får skapa och vara delaktiga i att utforma sin egen framtid. Att bygga upp det datalogiska tänkandet är viktigt så att eleverna förstår att det handlar om vad som händer i våra tankar/ideer innan vi provar att göra. Tankesätten är enormt viktiga att utveckla så att vi går från fast till växande (growth mindset) som skapar en kärlek till lärande. Vidare sade han att det är för sent att börja i högstadiet då det handlar så mycket om att öppna upp för tänkande och att tänka utanför boxen. Han talade också om att i England börjar man att läsa kod innan man får skriva kod för där är en progression i det och det är viktigt att börja i rätt ände så att man får alla med sig för programmering är på riktigt, i autentiska situationer OCH är för alla.

Phil Avery från Bohunt school fick verkligen igång mina tankar - han talade om "keystone habits" och menade på att om vi verkligen inventerade var elevs nivå så kan v tillsammans med dem hitta deras keystone = en nyckelfaktor som de kan förändra och när de förändrar den så kommer de av egen vilja att ändra även fler tillhörande saker utan ansträngning. Jag började då fundera på: Vilka är dessa nyckelfaktorer? I vilka situationer? Hur identifierar vi dem?

Själva BETT-mässan imponerade med sitt utbud, sina variation och sin struktur så att jag kunde välja område att fördjupa mig i: det som hade med programmering att göra fanns i ett avgränsat område, andra områden var tex för de äldre och yngre eleverna,

Jag var och lyssnade på en föreläsning om Micro:bit som alla elever i årskurs 7 i England ska få av BBC. Om man Twittrade om dem när man lyssande så kunde man vinna sin egen Micro:bit - och det gjorde jag!! Jippi! Så snart jag har den i min hand så kommer jag att börja testa den. Miles Berry talade också om den och om hur den uppmuntrar eleverna till att skapa, skapa och skapa efter eget huvud. Det finns en hemsida där de har lagt ut en mängd material som är kompatibelt med Micro:bit där du både lär dig blockprogrammering och att skriva kod: https://www.microbit.co.uk/ Det bästa är att alla får använda den sidan och du behöver inte ha en Micro:bit för att genomföra dem heller.

• Läs mer här: Next steps for the BBC micro:bit

Avslutningsvis kan jag säga att det kändes bra att få mina tidigare resonemang här på bloggen om lärarens viktiga roll i den digitala utvecklingen inte bara bekräftade utan också förstärkta då jag om något, kände att jag har inte understrukit den tillräckligt mycket. Vi behöver arbeta mycket med våra enormt duktiga och kompetenta lärare och stärka dem i den nya digitala rollen de mer och mer behöver växa in i.

Saknade jag något på BETT? Ja, något om internationalisering, som finns med i alla styrdokument, både nationella och internationella. Mer av det nästa år tycker jag.

Det som för mig var "hett" och som ingav mest "vett" på årets BETT ,var i slutändan nyttan av programmering, hur viktig pedagogen är i detta sammanhanget, pedagogiken, att vi måste VÅGA misslyckas det är i de situationerna vi lär mest - fail to sucess - och det lilla kretskortet - Micro:bit.

Det är dags att börja GÖRA nu - "Don't try - DO"

Erasmus+ Digital Schools of Europe

I februari i år var en representant från Malmö stad (Annie Bergh) i Irland för att skriva en ansökan till ett Erasmus+projekt om digital kompetens och som ställer frågan om när en skola kan räknas som digitaliserad och hur man kan gå tillväga för att den ska bli det.  Projektet är tudelat då vi dels har som mål att utgå från det koncept som redan är i full gång i Irland och som heter Digital Schools of Distinction som har satt upp fem kriterier för när de anser att en skola är digitaliserad och dels som går ut på att under tre år samla goda exempel direkt från klassrummen från lärare som arbetar med att utveckla den digitala kompetensen genom bland annat eTwinning. Det är 8 länder med i projektet; Irland, Sverige, Danmark, Finland, Italien, Frankrike, Spanien och Portugal. Varje land har minst två skolor med i projektet och för Malmös del är det 6 skolor som har visat intresse för att vara med och under tre år ska vi arbeta hårt med projektet som heter Digital Schools of Europe. Digital Schools of Distinction kan liknas vid den digitala motsvarigheten till Grön flagg där skolor under så lång tid de önskar arbetar för att digitalisera sin skola och under arbetets gång gör de en självskattning som de slutligen skickar in när de känner sig färdiga för behandling. Uppnår de då de fem kriterierna så får de sin utmärkelse efter att en inspektör varit ute på deras skola. Under vårt projekt kommer vi att arbeta med 21st Century Learning Skills i en ämnesövergripande kontext som bygger på kollegialt lärande och internationellt samarbete genom eTwinning. Vi har nu kommit igång så smått och nästa vecka är det dags att ge sig av till Finland för några av oss för att nätverka vidare och ytterligare finplanera vårt projekt. Nu håller också vår Twinspacesida att växa fram där vi ska samarbeta alla skolor från alla 8 länderna tillsammans.

Att arbeta med IKT

Min arbetsroll nu är IKT-pedagog och jag har lekt mycket med delarna i det ordet. För mig visar det att jag är en pedagog i första hand men som har som uppdrag att hitta innovativa möjligheter kring hur  IKT kan användas för att bland annat höja måluppfyllelsen, öka motivationen, skapa ett klassrum med högt i tag där alla kommer till tals genom att IKT ger ännu fler möjligheter till uttryckssätt (ett flerstämmigt klassrum), men också för alla de mjuka värdena; tillit, mellanmänskliga relationer och relationer är oerhört viktigt i vårt dagliga arbete. Min fasta övertygelse är (som jag har skrivit om tidigare i min blogg) att med en lärare som har fått den kompetensutbildning den behöver så kommer IKT att inte bara öka kunskapen hos barnen, deras praktiska erfarenheter av IT-verktyg att växa utan deras mjuka värden kommer att stärkas. Helheten är alltid större än delarna.
Till syvende och sist så bottnar allting ändå i lärarens kompetens och professionalism och det är här vi behöver stärka. Det är viktigt att vi sätter lärarna främst! Viktigt att vi tänker efter före innan datorerna kommer in i undervisningen. Det är genom att satsa på lräarna som vi när eleverna och kan öka deras IT-kompetens för att de ska få digital kompetens och inte stanna på digitalt ytflyt som jag har skrivit om tidigare. På vilket sätt, hur, till vad, när, varför ska datorerna användas? Åke Grönlund talar i sin bok om sin forskning kring 1:1 och talar där om farorna med att eleverna sitter ensamma framför datorerna och han efterfrågar mer kollaborativt arbete. Detta understryks av allt som skrivs och sägs idag (15/9) kring vad PISA har kommit fram till:

Läs mer här om vad Per Kornhall skriver på sin blogg, skolvärlden.se:

http://skolvarlden.se/bloggar/kornhall/it-ar-ingen-fralsare

Läs här om vad Ny teknik skriver om PISA, Sverige och IT:

http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3930461.ece

Skolverket skriver om att det är viktigt att tänka till om skoldatorerna:

http://www.mynewsdesk.com/se/skolverket/pressreleases/ny-pisa-studie-viktigt-att-taenka-till-om-skoldatorer-1218039

Eller varför inte läsa om vad OECD har kommit fram till när det gäller ungas datoranvändning och hur den har utvecklats genom åren.