För två veckor sedan var jag på Framtidens läromedel i Malmö och lyssnade på en mängd föreläsare, där Karin Nygårds inledde de två dagarna med att prata om den hackade läroplanen och programmering men det jag fastnade mest för den här gången när jag lyssnade på henne (har hört henne 4 gånger innan och hon förändrar alltid och utvecklar/anpassar sitt material för var gång vilket gör att det blir som en spännande serie att lyssna på som har samma grund men skiljer i tyngdpunkt) var hur hon förtydligade de två begreppen i inläggets titel och utvecklade dem. Karin visade på hur vi behöver arbeta för att våra elever idag ska bli digitalt kompetenta och som jag tolkade henne så har vi en bra bit kvar tills vi är där. Senare på den dagen så talade en annan person om digitalisering och skolan idag och sade att idag är skolan i Sverige digitaliserad och då började jag fundera: vad innebär det? Vilken betydelse lade den personen in i sitt uttalande? Är det någon av dem som inte talar sanning? Såklart inte utan var och en talar utifrån sin kontext men vad är vår gemensamma kontext?
Oavsett vad det är vi arbetar med är det enormt viktigt att vi talar samma språk och att vi har samma betydelse på de begrepp vi använder annars pratar vi bara förbi varandra och får "ytflyt" i vårt kollegiala lärande och samarbete också. Jag har sökt på de två begreppen och fördjupat mig i dem och känner att det är viktigt att vi verkligen pratar OM dem, vad innebär de egentligen? Har de samma betydelse för dig som för mig? Vad lägger vi i de två begreppen?
Så här skriver Karin Nygårds ( läs den fullständiga texten här:
http://teacherhack.com/digitala-skollyftet/):
"Digital kunskap innefattar, som vi ser det, mycket mer än den rent praktiska användningen av digitala verktyg och är inte heller beroende av att arbeta vid en skärm.
Att vara medborgare i ett digitalt samhälle ställer nya krav på kunskaper och förmågor, än vad som hittills varit nödvändigt. I dag räcker det inte att kunna skriva och läsa och räkna. Vi måste också kunna;
hantera ett ständigt flöde av information,
göra adekvata beslut beträffande vår säkerhet och integritet,
hantera att vårt eget material blir tillgängligt för andra och samtidigt lära oss hantera andras material på nätet,
avgränsa användandet och inte låta all vår tid konsumeras av tekniken.
Det är enkelt att tro att barn har digital kompetens eftersom de ofta och till synes obehindrat använder teknik i form av datorer, mobiler och läsplattor. Men det finns en risk att barnens digitala kunskap bara är ytflyt, det finns ingen djupare förståelse."
Eftersom digital kompetens är en av EU:s 8 nyckelkompetenser (dessa kom till 2006 då EU-kommissionen presenterade de 8 nyckelkompetenser som de arbetat fram för ett livslångt lärande) som vi ska införliva med LGR 11 så är det viktigt att veta vad EU har lagt in för betydelse i begreppet:
De säger att digital kompetens i korta drag kan sägas utgöra allt från hur en dator/enhet används med dess programvaror till att också kunna ha en reflekterande och kritiskt granskande inställning till det vi gör/använder.
På sidan
http://digitalkompetens.com/ kan du bland annat läsa följande text:
"Digital kompetens är ett brett begrepp som användsav EU-kommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. kompetensen är enligt EU-kommissionen en av de nyckelkompetenser som ska garanteras barn och ungdomar som ett led i ett livslångt lärande.
Den digitala kompetensen i grunden räknas som en teknisk färdighet men inbegriper även ett förståelse - och attitydbegrepp. Enligt EU-kommissionen är digital kompetens att en person kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i såväl arbetsliv som på fritiden.
I begreppet ingår bland annat:
- kunskap om IT-teknik, teknikens roll och möjligheter
- kunskap inom ordbehandling, kalkylprogram, databashantering
- risker med att kommunicera via elektroniska medier och de juridiska principer som finns att ta hänsyn till
- förmågan att insamla och använda information på ett kritiskt och analytiskt sätt."
På den här sidan kan du också läsa om hur begreppet Digital kompetens förtydligas och här finns också ett par filmklipp som fördjupar diskussionen (
http://www.celainfo.se/index.202-1.html):
Här får vi definitionen på det här sättet:
"Digital kompetens handlar inte i första hand om teknik, utan hur vi använder dagens digitala tekniker för att kommunicera, skapa, samarbeta, hitta information och studera.
Digital kompetens kan vara en rad konkreta kunskaper och förmågor: att kunna använda digitala medier för att söka information och kommunicera, kunna bedöma information kritiskt, kunna analysera, sammanställa och själv uttrycka sin mening osv. Dessutom innebär det även en allmän förståelse av hur den digitala tekniken fungerar och hur den förändrar samhället."
En del är inne på samma som Karin Nygårds medan andra lägger vikten på användandet - hur de ska göra. Vi har en bit kvar innan vi är helt överens. Vem är det som sätter den slutgiltiga definitionen? I dagens delarkultur är det intressant att följa diskussioner och utvecklingen kring dessa begrepp tycker jag.
På följande blogg, som jag varmt kan rekommendera er att läsa, står det:
"Nu gäller det att göra det som krävs för att få igång det digitala förändringsarbetet på allvar."
Viktigt att lyfta begreppen och börja diskutera dem så att vi inte pratar förbi varandra. De här begreppen måste lyftas, pratas om, stötas och blötas anser jag för att vi ska hitta en gemensam definition. Som jag ser det så är det som idag av många menas vara digital kompetens är HUR vi använder tekniken och jag håller med Karin om att det idag inte längre är tillräckligt att bara kunna det, det behövs också en djupare insikt för att kunna växa upp till en delaktig medborgare, trygg i att veta att på olika sätt kan vi påverka vår omgivning, vardag och våra förutsättningar. Idag får vi mer och mer ett förändrat användande där eleverna inte enbart är passiva mottagare utan många gånger är aktiva producenter och att det är då viktigt att de vet om och känner till bakomliggande faktorer... därmed inte sagt att alla som växer upp idag behöver bli programmerare (även om det kommer att fattas 900 000 programmerare inom EU om 5 år redan) men alla behöver förstå grunderna.
Jag har tidigare presenterat verktygen Quizlet och Sprocle som användbara verktyg för att skapa inlärning genom spel, öka begreppsmedvetenhet, för att ge möjlighet att ta reda på förförståelse och ge eleverna möjlighet till repetition före, under och efter ett arbetsområde. När det gäller begreppsmedvetenhet så vill jag påminna om att det finns en sida på den här bloggen som jag ständigt uppdaterar med nya ord som handlar just om begrepp som härrör till IKT och pedagogik på olika sätt. Den här gången vill jag göra er uppmärksamma på Cram som också är ett liknande verktyg. Det är bra att känna till verktyg som är lika varandra anser jag för då är det både lättare att hitta ett som passar just de syften man har med verktyget som lärare och det är också lättare att sätta sig in i det när man redan kan ett annat. Hos Cram kan du både skapa dina egna flaschcards och använda andras. Oavsett om du skapar dem själv eller om du väljer att använda någon annans så har du olika val till din quiz; du kan börja med att läsa igenom dem och repetera, lära in dem. Sedan kan du välja att lära in dem genom att spela spel kring begreppen/orden och slutligen kan du göra ett test för att se hur du kan dem. Varför inte göra ett test först och sedan ett avslutande och jämföra och synliggöra din egen progression?
